Stavar

Det höll på att gå riktigt bra idag på Skand Cup-sprinten. Jag gjorde ett rätt bra kval då jag var fjärde man; hade dock ingen toppenkänsla a'la Lettland och Kuusamo i kroppen, men det kändes okej. Sedan i kvartsfinalen var jag lite småseg, men det gick ändå rätt bra och jag vann den före Teodor Petersson. I semifinalen var det lite småtrassligt och struligt längs vägen, men jag lyckades i alla fall ta mig vidare till finalen.
Väl i finalen kände jag mig grymt pigg från start, och det kändes verkligen som kroppen hade vaknat till liv igen. Jag lyckades komma först ut från start, och körde sedan på rätt hårt under hela loppet, men kände ändå att jag hade mycket krafter kvar. Men i sista kurvan innan upploppet tryckte jag på lite och då gick staven av! Riktigt besviken fick jag åka imål som femma.

Det är synd när saker man inte själv kan styra över förstör. Extra tråkigt är det när man känner sig så pass pigg. Menmen, det är väl bara att bryta ihop och komma igen, som någon känd skidåkare sa=) Lite roligt var det ju i alla fall att det var en 88:a som vann, nämligen Teodor Petersson som jag har tävlat mot under hela min juniortid. Den nya generationen kommer starkt, så passa er gamlingar;)