Väggen

Nu är jag trött, sådär riktigt trött som man bara blir väldigt sällan. Det är en sån känsla då benen värker, och man knappt orkar gå mellan sängen och matbordet;)

Dagen började med ett tufft intervallpass, 7 varv på 2-kilometersslingan på Hallsta....utan stavar dessutom! Efter nästan 1,5 mil benskate i tävlingsfart, så kändes det kan jag lova.

Sedan blev det några timmars vila inför nästa pass. 2,5 timme lugn cykling stod på schemat. Målet var en radiomast som är belägen långt ute i skogen i Sollefteå. Senast jag var dit väggade jag halvvägs på hemvägen, och det var något jag inte tänkte göra om.

MEN, när det var 40 minuter kvar till masten kände jag hur kroppen började få slut på energi. Efter en halv energikaka fick jag nya krafter, som dock bara varade i 30 minuter. Så jag blev tvungen att offra den sista biten av kakan trots att det var 1,5 timme kvar av passet, men eftersom det var lätt terräng på vägen tillbaka, så tänkte jag att den kakbiten ändå borde räcka.

Ack så fel jag hade. De sista 30 minuterna blev en plåga, då jag vimlade med blicken, och det stundtals svartnade för ögonen (vilket inte är bra om man cyklar längs en högtrafikerad landsväg;).

Efter många om och men kom jag till slut hem, helt utpumpad. Benen kändes som överkokt spaghetti, och jag hade svårt att hålla ögonen öppna. Klockan stannade på 3.05, vilket innebar 35 minuters övertid.

Det är vid ett sådant tillfälle Bengt Stattin med ett stort leende skulle sagt: "idag fick ni bonus grabbar!"

I alla fall fick jag ett bra besked då jag kom hem, vi har äntligen fått en lägenhet i Östersund! Dessutom på det perfekta läget; alldeles vid skidstadion, så nu är man sugen att flytta dit på en gång!

Kreta

Nu är man hemma i Sollefteå igen efter en riktigt bra lägervecka på Kreta. Som jag skrev tidigare var det en väldigt fin träningsmiljö, och terrängen var riktigt tuff, ibland lite väl jobbig för min smak. Jag tycker bäst om då det är lite plattare så att jag kan sträcka ut och utnyttja min längd=).

Men jag behöver faktiskt träna på att åka just uppför, så därför var det ett bra tillfälle att utnyttja Kretas alla backar.

En annan sak jag kommit fram till att jag bör träna på, är att hålla mig på benen.

För ungefär två veckor sedan ramlade jag när jag åkte rullskidor nedför Hallstabacken, och jag fick ganska fina skrubbsår. Nu på Kreta lyckades jag med samma sak, fast med cykel. Jag Bryntesson och Jönsson var ute och cyklade längs en grusväg, och jag hade precis kört om Jönsson i en utförsbacke, då jag kör på en sten och känner att det tar tvärstopp. På något sätt lyckas jag slita mig loss från SPD-pedalerna, och gör sedan en halv framåtvolt och landar bland stenarna på vägen. Rätt ont gjorde det faktiskt, fast jag var mest arg. Det känns som att det är någon däruppe som vill mig något ont, men nu hoppas jag i alla fall att jag gjort mina vurpor för det här året. Det är ju lika bra att göra bort dom på en gång, visst då?=)

På Kreta var det i alla fall bra stämning i laget, och alla, inklusive mig, verkade vara nöjda med Gundes upplägg.

Vi bodde väldigt bra på ett all-inclusive hotell (perfekt för hungriga skidåkare) som låg utanför staden Iaerepetra.

Nästa läger blir i Torsby i slutet av juni, och planen är att träna på bra fram tills dess, så att man kan ge dom stora grabbarna en match. För snabbt åker dom, det är en sak som är säker!

Landslaget

Det kändes riktigt kul att få beskedet att man skulle få tillhöra landslagets träningsgrupp under den kommande säsongen 2008/2009. Jag och Hellner är de två killar som är med i U-laget, och de övriga åtta är med i det s.k. "rödgrupplaget", men i praktiken skiljer det egentligen inte något mellan lagen.
Just nu befinner jag mig på Kreta med landslaget och har nyss avslutat ett långpass på cykel. Det är riktigt fin terräng här som lämpar sig bra för cykling och rullskidåkning. Dessutom så skadar det ju inte att man blir lite solbränd på köpet också;)

Som sagt finns det många bra backar att träna i, och igår åkte vi rullskidor i en backe där det var konstant uppför i cirka 45 minuter. Jag kan säga att det känns i benen idag.
Nu blir det lunch och i eftermiddag är det ett klassiskt intervallpass som står på schemat.

/Jeppe

Ibland har man tur!

Idag var Nyman och jag ute och cyklade på Hallstaberget. Det känns skönt att göra något annat än att bara löpa och åka rullskidor ibland, och då är cykling ett riktigt bra alternativ. För mig blev det första cykelpasset den här sommaren, och trots att jag hade cykelbyxor, har min kära bakdel rätt så ont. Jag tror jag ska skaffa mig lite mer sitt-fläsk, för det är ju bevisligen ganska bra att ha ibland.

I alla fall så cyklade vi skoterleden upp till Hallstaberget, och jag sa på skämt till Nyman att vi kunde leta efter mina Rudy-glasögon som jag tappade i vintras. Och när vi närmade oss stället där jag tappade dom, så ser jag ju att glasögonen faktiskt ligger där! Dom hade alltså överlevt en hel vinter, där pistmaskinen förmodligen kört över dom flera gånger i veckan. Det är sånt man kallar tur!

/Jeppe